Säg mig varför? Till Elise...
Jag är inte, det minsta intresserad utav vardagliga sysslor.
Detta liv "ni" vill att jag ska leva, är inte för mig.
Det gör mig inte till destruktiv för det.
Jag är bara inte er.
Mitt val är att överleva och leva för att må bra, på ett friskt sätt.
Det sjukaste av allt är att jag inte "får" vara mig själv, här i detta landet.
Om jag gjort något olagligt hade jag förstått det.
Men inte ens min åsikt tillåts jag ha.
Det är skit jobbigt att höra erat tjat.
Igen och igen
Som jag inte hörde första gången.
Vem säger att du har mer rätt än mig?
Man är inte destruktiv om man, aldrig skadar någon.
(Eller säger att man ska göra det, för övrigt).
Det finns många anledningar bakom någons uttalande.
Hur kan ni inte förstå det?
Allt som glimmar är inte guld.
Det som är guld, är inte alltid fint.
Jag har absolut ingen önskan om att någon
någonsin läser det jag säger.
Jag skriver för min egen skull och mig själv.
Det finns ingen annan att prata med ändå.
Alla sköter sitt.
Ändå kommer de och påstår att jag är sjuk,
Bara för att jag tar hand om mitt, som jag vill?
Livet är fullt utav meningslöshet i ditt.
Musik är min grej.
SÅN ÄR JAG.
Att vara lyrisk, är so I stay.
Naturally
Vem är de att inte låta mig ha en åsikt?
Eller ha mage att inte svara på mina frågor?
Tror inte att jag är mer märkvärdig än någon annan.
Däremot vet jag att jag är betydligt mycket roligare än dem.
Jag är den enda som kan få mig själv att må bra och vara glad.
Lika så för dig.
Vill inte vara ute,
jag gillar att vara själv.
Det har sina förklaringar, och goda sådana med.
Jag har inget barm, den äckliga socialen tog henne av mig.
Utan något som helst anledning. Det har till och med kammarrätten fastställt.
Men dom i sin tur ljög och påstod att det var bättre för dig, att vara ifrån mig,
för att de aldrig kan veta om min nykterhet!
Jag dricker inte ens alkohol, bara när de tog dig ifrån mig. Surprise Surprise.
De hade hellre velat att jag begick självmord, så de fått en anledning att klappa sig på axeln, för att de räddat ett litet barn och gjort något väl, Påstod att jag hade ett missbruk. Trotts att något sådant aldrig har hänt. Tro mig, jag är ledsen för dig.
Alla mina så kallade depressioner har också kommit efter att de tagit dig. Det är inte konstigt. Men de ljuger och påstår att jag har ett instabilt mående, som om någon frivilligt skulle lämna ifrån sig sitt barn!
Har även blivit inlåst för att jag var frisk och levde så utomordentligt bra, oavsett vad de säger till dig. Stackars dig, jag lider med dig.
Att stjäla ett barn som diar på sin mammas bröst, är inget annat än fördjävligt och fel. Men den hjärnbefriade staten, fattar inte det. Dem är sånna-där som utför sysslor utan att förstå varför. Deras liv har ingen mening. Dom är helt enkelt iq-befriade luffare. Som klär sig i kavaj och tittar ner på de som är snyggare än dem. De bryr sig bara om sig själv och deras inkomst. De tror utan att veta, och misstror den som vet och är ärlig. Stackars oss.
Ni får fyfan skylla er själv, när det kommer till min frånvarande interaktion i hennes liv.
Jag är inget dumt offer, som tänker spela med i ert spel.
JAG DRAR MIG UNDAN OCH DRAR IVÄG, så att ni inte kan såra mig mer.
Svårt att förstå, att era handlingar får konsekvenser?
Jag kommer aldrig aldrig någonsin acceptera det som skett.
Kommer aldrig i livet, låssas som ingenting och vara en god moders figur, med etikett.
Ni har gjort det ni gör, och ni får som ni egentligen vill, men är för fega för att tro.
Den enda som kommer lida utav ert beteende är Elise och det är erat fel.
Skulle ha varit en jätte bra mamma till dig, om du levde med mig.
Du skulle skratta stort varje dag och få allt du vill.
Men det finns onda krafter i denna värld och de försöker förstöra allas liv.
Stackars dig.
Jag skulle ha behandlat dig som en prinsessa och gett dig allt det där jag aldrig fått.
Men tyvärr bestämmer inte jag över världen.
Du är bara ett frö som jag fixade, låtit växa och fött.
Men det var tydligen inte värt någonting.
Graviditeten var helt förjävlig och din födelse gjorde så nedrans ont. Så jag hellre velat dö, än föda.
Det är inte mitt fel att ditt liv tyvärr blev en tragedi.
Utan alla dessa människor som ljugit om mig och handlat utan att tänka. Samt stal dig ifrån mig.
Det var ingenting varesig du eller jag kunde ha gjort annorlunda.
Djävlar styr denna värld.
Jag vill att du ska veta det.
När du blivit gammal nog att läsa det här, hoppas jag du gör det och förstår mig.
Du kan hitta mig där lyckan finns, där solen skiner, värmen brassar på och musiken tjuter.
Jag tänker ha ett utomordentligt trevligt liv och det passar sig inte in här i Sverige.
Drar till dit jag kan vara fri och flyga som fåglarna.
Stället där ENBART lycka finns.
u a di baddest
Comments
Post a Comment