Living InI dream 🥰😃

​Jag har en tendens att göra det i keffa situationer. Jag har en yogamatta i rummet, så jag kan lyssna på musik och träna. Jag orkar inte så mycket än, men snart har jag my sixpack :). Man orkar ju mer och mer. Så jag tycker att det är kul att träna. Tråkigt med samma miljö, dag in och dag ut. Men idag gick vi till 70huset, så jag kunde köpa min proteinbar och Vitamin Well :). Helt kefft är det att jag ska till ett hem för de med psykisk ohälsa. För jag upplever verkligen ingen sån. Jag blir inte Manisk och Deprimerad. Jag blir fan aldrig ledsen, jag kan inte det längre. Men visst kommer de dagar då man känner sig lite nere. Att jag är helt lycklig i olika situationer är helt normalt. Då jag har levt igenom skit. Jag kan lova att jag inte blir Psycotisk osv för jag har sett dem som lider av en psykos och de kan inte ens hantera sina impulser. Jag är mycket medveten om allt jag gör och jag hittar alltid det skönaste sättet att leva på. Som nu sist, då jag fick svälta. Då drack jag typ e...

​Nu har de djävlarna bestämt att jag ska flytta till ett boende! Ett så kallat Psykiatriboende. Jag hade massor utav saker att uträtta i Uppsala. Jag har även två döttrar jag ville besöka. Så detta brev skrev jag nyss till läkarna. Det här är katastrofalt dåligt!               Jag lever på rätt sätt och får aldrig sår eller finnar. Men när jag är här får jag både och! Ni ger oss mat hela tiden, som om vi vore feta personer och ger oss kemikalier och tror att det är helt normalt! När man stoppar i sig onaturliga kemikalier, fungerar man inte längre normalt. Men ni stödjer en industri, som byggs på människors lidande. På samma sätt som detta samhälle cirkulerar runt i denna masspsykos. Det är inte normalt eller hälsosamt att vara fet. Men samhället säljer produkter och saker som ger falska förhoppningar, för att bli smal. Istället för att säga sanningen. Du blir vad du äter.                       En ...

​så sviken har jag aldrig känt mig. När både ens mamma, och alla ens systrar. Brutit kontakten med dig. Utan att jag har gjort dem någonting. De tror att jag är psykiskt sjuk.                   Faktum var att jag inte fick några pengar att leva på. Efter två veckor fick min ”förvaltare”  skuldkänslor och köpte tre rätter med indisk mat, vegetariskt som jag gillar. Hon frågade faktiskt mig vad jag ville ha för mat. Men sen dess har hon vägrat ge mig någon mat, för hon sa att hon inte var någon hemtjänst! Ge mig mina pengar, så kan jag ta hand om mig själv! Visst jag hade lite mat hemma i skåpen att laga, men jag bestämde mig för att jag inte ville laga den utan köpa utemat en gång om dagen. Jag har en hög inkomst, så jag kan göra sånt. Jag ber ingen att gå till restaurangen åt mig, jag vill och kan gå själv. (Även fast jag var så svag, efter att inte ha ätit på två veckor). Jag var helt apatisk, när min ”förvaltare” slutade ge mig pengar....